Peda.net > Portalernas första sida > Porvoo - Borgå > Kvarnbackens skola >

Kvarnbackens skola

ADMINISTRERING >>    

Kontaktinformation

Kvarnbackens skola
Kvarnbergsgatan 18
06100 Borgå


Rektor Anne Smolander 040-4801320
Kansliet Magdalena Gustafson 040-4801321
E-post kvarnbacken@borga.fi

 

AKTUELLT

ö. Anne Smolander
 

Anhållan om frånvaro

Anhållan om frånvaro söks via Wilma under fliken "Ansökningar och beslut".
 

Allmän information...

finns i infobladet.
 

Länkar

WilmaWilma

Office 356

e-poste-post

LP 2016-BORGÅ




LP 2016


Hem och Skola


spacer3.jpg

 

Välkommen till Kvarnbackens skola!

Välkommen till Kvarnbackens skola!
Tillställningar, fester och andra evenemang hittar ni i arkivet.
 

Trevlig sommar!

Trevlig sommar!
Flera bilder hittar ni i arkivet.
 

Kalender

<<Augusti>> <<2015>>
Ti On To Fre
31 1 2
32 3 4 5 6 7 8 9
33 10
SKOLAN BÖRJAR !
12 13 14 15 16
34 17 18 19 20 21 22 23
35 24 25 26 27 28 29 30
36
Skolfotografering 31.8-2.9
 

Matlistan

Matlista KLICKA HÄR för att se vilken mat som serveras denna vecka!
 

Väderstationen

 

 

spacer3kort.jpg
spacer3.jpg
 

Nyheter från Östnyland - YLE

Otto Ylöstalo är trea när tiokampen är halvvägs. Men trots en seg kamp mot skador är FM-medaljen i sig inget mål. Allt handlar om poängen.

Under en FM-helg hör man många idrottare som hävdar att i Kalevaspelen spelar resultaten mindre roll. Allt handlar om slutplaceringen och valören på medaljen.

Sibbo Vargarnas Otto Ylöstalo hör inte till den kategorin. Att vinna en FM-medalj känns inte särskilt viktigt för den skadedrabbade tiokamparen.

– Det beror på hur den kommer. Kommer den med att någon annan misslyckas kan man lika bra slänga bort den. Det beror på hur det har känts, säger Ylöstalo och utvecklar resonemanget.

– En mångkampare har högst tre möjligheter att visa något under en säsong. Varenda mångkamp man gör försöker man få ett bra resultat. Det är inget bullshit om att bara medaljer räknas, man är här för att göra bra poäng, konstaterar Ylöstalo.

250 poäng från täten

Efter fem grenar ligger Ylöstalo på tredje plats i tiokampen. Han har samlat ihop 3673 poäng.

Med det är Ylöstalo 250 poäng efter ledande Elmo Savola och knappa 200 poäng efter tvåan Juuso Hassi.

Elmo Savola leder tiokampen efter fem grenar. Elmo Savola leder tiokampen efter fem grenar.
Elmo Savola leder tiokampen efter fem grenar. Elmo Savola leder tiokampen efter fem grenar. Bild: Lehtikuva

Tätt bakom Ylöstalo skuggar fyran Sami Itani.

– Jag började lite i underkant och slutade lite i underkant. Första och sista grenen i dag gick dåligt, men de tre i mitten gick helt okej om man tar det gångna året i beaktande, sammanfattar Ylöstalo.

Innebär sämre resultat i löpgrenarna 100 meter och 400 meter, och däremellan hyfsade insatser i längd, kula och höjd.

– Jag är väl trea nu och tidigare år har jag alltid tappat en eller två placeringar andra dagen. Hoppas det inte går så den här gången, säger Ylöstalo.

Kolla in hur Borgå såg ut på 1890 talet jämfört med nu. Hur skulle ett framtidens Borgå se ut och vad var viktiga ingredienser i staden för 125 år sedan? Dra på bilderna och häpnas över hur staden förändrats.

Diskussionen om att det finns flera centrum i Borgå fanns redan på 1800-talet. Gamla stan med rådhuset i spetsen var då det naturliga centret men torghandeln var usel och trähusen samt rådhuset var i dåligt skick.

Någonting måste göras. Ett nytt centrum planerades och från 1840-talet började Borgå långsamt växa i och med att empirestaden byggdes. Det fanns flera tomma tomter i empirestaden och på dem placerades mest privata hus. Men det satsades också på ett nytt och större torg och på så sätt fick torghandeln liv igen.

Mannerheimsgatans bro är byggd år 1957.Bild: Museiverket/M. L. Carstens. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19900208:316, Yle/Lone Widestam

Borgåborna var stolta över sin ”nya stad” som växte och som blev allt mer modern. Det byggdes flervåningshus och lokalerna fick badrum, vatten samt en hel del andra bekvämligheter. Jämfört med trähusen i gamla stan ansågs empirestaden väldigt fashionabel.

Kyrkogatan på 1890-talet och år 2015.Bild: Museiverket/Ståhlberg K. E. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19580401:348, Yle/Lone Widestam

Att Borgå växte ledde också till att staden blev uppdelad i ”de fattiga” och ”de rika”. De fattiga levde kvar i sina trähus i gamla stan medan de rika sökte sig till empirestaden. Borgåborna själva var inte så förtjusta i gamla stan; den hade inget större värde i deras ögon.

Runebergs hem år 1909 och 2015Bild: Bild: Museiverket/M. L. Carstens. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19900208:326, Yle/Lone Widestam

Runebergshemmet ser nästan på pricken likadant ut som för över 100 år sedan. Folk kom från hela landet för att träffa den berömda poeten, eller Finlands första kändis, som man skulle säga idag. Runebergs hus stod klart år 1845 och Finlands nationalskald köpte huset sju år senare och flyttade in med sin familj. Efter Runebergs död omvandlades bostaden till ett museum.

Östra Långgatan i Gamla stan i Borgå förr och nu.Bild: Museiverket/Fotograf okänd. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19700502:67, Yle/Lone Widestam

Att invånarna fick vara med och påverka och tycka till om hur staden skulle se ut var inte vanligt på 1900-talet. Då nya stadsplaner gjordes upp koncentrerade stadens anställda sig på flera parker och rekreationsområden. Invånarantalet växte sakta men säkert och allt fler flyttade in till stadens centrum. Kulturlivet var livligt och människor ville också idka sport.

Den klassiska Borgåbilden på 1890-talet och år 2015.Bild: Museiverket/Ståhlberg K. E. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19580401:350, Yle/Lone Widestam

Det fanns flera hotell och restauranger i Borgå i början av 1900-talet men turisterna lyste med sin frånvaro. De flesta turister var endast på genomresa. Naturattraktioner som Punkaharju och Imatra fors var populärare resmål än städer. Det var först på 1970-talet då gamla stan värderades som Borgå blev en attraktiv stad, speciellt för Helsingforsbor och utländska turister.

Borgå ångsåg på Ängsholmen utanför Hammars. Bilden är tagen 1909. Borgå ångsåg på Ängsholmen utanför Hammars. Bilden är tagen 1909.
Borgå ångsåg på Ängsholmen utanför Hammars. Året är 1909. Borgå ångsåg på Ängsholmen utanför Hammars. Bilden är tagen 1909. Bild: Museiverket/M. L. Carstens. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19900208:331

Att Borgå byggdes vid ån och ligger nära till havet är och har varit väldigt betydelsefullt för staden. På 1840-talet var sjötrafiken livlig till och från Borgå. Dagsutfärder mellan Borgå och Helsingfors var populära redan då och trafiken utrikes var livlig. Båtar hämtade handelsvaror från Sydeuropa och bl.a. socker från Sydamerika.

På sågholmarna utanför Hammars byggdes en ångsåg år 1870 och verksamheten blomstrade. Byggnaderna på Sågholmen revs 1955 och marken jämnades ut. Idag finns inte mycket annat kvar än minnen, fotografier och några träpålar vid stranden.

Borgå å och Eklöfska huset på 1890-talet och år 2015Bild: Museiverket/Ståhlberg K. E. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/viewHK19580401:347, Yle/Lone Widestam

Borgå Ångbåtshamn var belägen vid Ågatan. Till höger i bild syns Eklöfska huset. Byggnaden finns kvar än idag i hörnet av Ågatan och Stadshusgatan. Bl.a. Borgå läkarcentral har verkat i huset. Eklöfska huset byggdes år 1849 och har planerats av arkitekt Carl Albert Edelfelt, som är Albert Edelfelts far. Det var förbjudet att bygga trähus med mer än en våning i området så därför byggdes den nedersta våningen av sten och bara andra våningen av trä. Eklöfska huset är det enda bostadshuset i empirestaden som har två våningar.
BrandkårshusetBild: Museiverket/M. L. Carstens. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19900208:328, Yle/Lone Widestam

Intresserade stadsbor kallades samman för att diskutera ifall en frivillig brandkår skulle bildas. Det skrevs också om idén att bilda en brandkår i Borgåbladet. Stadsborna var ivriga och intresserade.
Borgå FBK grundades sedan år 1867 som den femte frivilliga brandkåren i landet.

Till en början hyrde brandkåren ett utrymme vid kyrkogatan medan möten och sammankomster hölls på Societetshuset (Eklöfska huset). Senare fanns det ändå behov för ett mer lämpligt utrymme. I slutet av 1888 föreslog kårens vicekårschef Robert Ekblom att ett eget kårhus skulle byggas. Den Askolinska tomten, i hörnet av Kyrkogatan och Krämaregatan, var lämplig och dessutom lättast att förhandla om eftersom den ägdes av självaste kårchefen.

På Runebergsdagen år 1890 firade kåren nationalskalden och lade samtidigt den första ”sockelstenen” till huset. I oktober samma år invigdes det nya brandkårshuset med hela kåren samt musikkapellet på plats.

Runebergsparken på 1890 talet och på 2010-taletBild: Museiverket/Ståhlberg K. E. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK10000:4303, Yle/Lone Widestam

Källa:
Museidirektör Merja Herranen, text sammanställd av hederskårchef Peter Söderström på Borgå FBK:s hemsida, webbsidan Helenius.net och Borgå stads webbsida

Ett lik har hittats vid Tessjö å i Lappträsk. Enligt polisen har personen varit död ”en längre tid”.

Liket hittades förra veckans fredag.

Man har ännu inte kunnat identifiera personen men polisen säger sig ha en stark misstanke.

Till Iltalehti säger kommissarie Jyri Hiltunen att liket inte är i sådant skick att man kunnat identifiera personen utgående från utseendet. Inga identitetsbevis har heller hittats.

Dödsorsaken är också okänd men i nuläget misstänker polisen inte att det är fråga om brott.

Förra november försvann en man född 1953 i byn Pockar i Lappträsk.

Fem snabba frågor om basket, dvs. korgboll.
((vis:949227))

Sommarens Artsibbe-konstutställning visar upp verk av ett tjugotal konstnärer. Det är den tjugoandra utställningen som Sibbo Konstnärer arrangerar.

Bland de 24 konstnärerna finns allt från den etablerade Sibbokonstnären Carin Bengts till Iisa Lepistö, som ställer upp för första gången i Artsibbe.

Årets sommarutställning i Artborg visar skulpturer, målningar, teckningar och grafik. Konstnärerna har själva valt vilka verk de vill ställa ut.

Utställningen är öppen 1 till 30 augusti, må-to kl 17-20 och lö-sö kl. 12-18.

Adressen är Artborg 35, Pilvilinnavägen 2 B, Östanåparken i Nickby.

Se här några smakprov av utställningen:

Net Artsibbe

 

 

eXTReMe Tracker


Ansvarsperson för sidan: Carl-Henrik.Wiksten@porvoo.fi
Kvaba Kvarnbackens skola i Borgå Porvoo