Peda.net > Portalernas första sida > Porvoo - Borgå > Kvarnbackens skola >

Kvarnbackens skola

ADMINISTRERING >>    

Kontaktinformation

Kvarnbackens skola
Kvarnbergsgatan 18
06100 Borgå


Rektor Anne Smolander 040-4801320
Kansliet Magdalena Gustafson 040-4801321
E-post kvarnbacken@borga.fi

 

AKTUELLT

I kalendern här nedan kan ni se vad som händer och sker på skolan under vårterminen 2015.

 

Anhållan om frånvaro

Anhållan om frånvaro söks via Wilma under fliken "Ansökningar och beslut".
 

Allmän information...

finns i infobladet.
 

Länkar

WilmaWilma

Office 356

e-poste-post

LP 2016


Hem och Skola


spacer3.jpg

 

Välkommen till Kvarnbackens skola!

Välkommen till Kvarnbackens skola!
Tillställningar, fester och andra evenemang hittar ni i arkivet.
 

Musikalen Lånta fjädrar

Musikalen Lånta fjädrar
Flera bilder hittar ni i arkivet.
 

Kalender

<<April>> <<2015>>
Ti On To Fre
14 1
2
Påskkyrka
3 4 5
15 6 7 8 9 10 11 12
16 13 14 15
Morgonsamling med Mari Puska från Borgå domkyrkoförsamling
Choices i åk 6, förebyggande rusmedelsfostran
18 19
17 20 21
Musikalen "Lånta fjädrar" kl. 10.15 och 18.30
12:00 -
Ströhö i toner, åk 5 och 6 deltar i generalrepetitionen
23 24 25 26
18 27
18:30 - 20:00
Föräldramöte för åk 6, om rusmedelsfostran Choices, i Zentra
29
08:45 - 12:45
temadag; Kvabaré åk 1-3 och vändag
 

Matlistan

Matlista KLICKA HÄR för att se vilken mat som serveras denna vecka!
 

Väderstationen

 

 

spacer3kort.jpg
 

Nyheter från Östnyland - YLE

Mörka kostymer med utmärkelsetecken kommer att dominera när den nationella veterandagen firas på måndag. Det har då gått 70 år sedan krigsslutet.

Den nationella veterandagens tema är "Aldrig förtryckas skall detta land - leve Finland!"

hjältegravarna på näse begravningsplats i borgå hjältegravarna på näse begravningsplats i borgå
Hjältegravarna på Näse begravningsplats i Borgå. hjältegravarna på näse begravningsplats i borgå Bild: Yle/Stefan Härus

Borgå stad inbjuder veteraner och krigsänkor med sina makar och ledsagare för att högtidlighålla veterandagen på restaurang Iris i Borgå.

Kaffe och festtal

Veterandagens fest börjar klockan 14 med kaffeservering. Efter kaffet blir det hälsningsord av Borgå stadsstyrelseordförande Matti Nuutti.

hjältegravsminnesmärke vid näse begravningsplats i borgå hjältegravsminnesmärke vid näse begravningsplats i borgå
Kransnedläggning blir det kl. 13.30 hjältegravsminnesmärke vid näse begravningsplats i borgå Bild: Yle/Stefan Härus

Festtalet hålls i år av stabschefen för Nylands Brigad, kommendör Carl-Magnus Wasenius.

Till programmet hör också musikföreställningar av Borgånejdens musikinstitut och Porvoon mieslaulajat.

Kransnedläggning

Kransnedläggning vid hjältegravarna på Näse begravningsplats blir det en halv timme före veterandagsfesten. I samband med kransnedläggningen blir det också en kort fältandakt.

Vid behov arrangerar Borgå stad transport mellan Näse begravningsplats och restaurang Iris.

För arrangemanget svarar Borgå stad i samarbete med veteranföreningarna.

Högtidligt också i Lovisa

I Lovisa inleds veterandagsfirandet klockan 9.30 med kransnedläggning på Lovisa nya begravningsplats. Festen går av stapeln på Centralen på Södra åsen.

För arrangemanget i Lovisa svarar Lovisa stads kulturväsende tillsammans med Lovisanejdens reservister, vars medlemmar också lägger ner kransar under dagens lopp på hjältegravarna i Pernå, Liljendal, Lappträsk och Strömfors.

Ärtsoppa i Sibbo

Sibbo kommun inbjuder samtliga sibboveteraner från vinter- och fortsättningskriget och deras makor samt krigsänkor att fira den nationella veterandagen.

Dagen firas i Sibbo med uppvaktning vid Veteranstenen invid Gamla kommunalhuset (Lilla Villan) i Nickby.

Uppvaktningen inleds kl. 14 med andakt och kransnedläggning.

Därefter bjuder kommunen traditionsenligt på ärtsoppa i Lilla Villan.

Ny signaturmelodi, ny inredning och ny grafik i en lekfull retromiljö. Det är vad BUU-klubbens unga publik kommer att mötas av på måndag.

De barn som vant sig vid att som på given signal rusa till tv:n när den karakteristiska BUU-klubbssången ekar ut i rummet får vara extra alerta på måndag klockan 18. Då inleds nämligen barnens favoritprogram på Yle Fem inte av den vanliga BUU-klubbstrudelutten, utan av en nykomponerad melodi.

Också i övrigt är det mycket som är nytt i måndagens program. Klubblokalen har fått ny rekvisita och dekor, där finns bland annat en myshörna, en kökshörna och en scen, och inredningen är förnyad med färgranna återvinningsmöbler. Dessutom har BUU-klubbstämpelns platta figur förvandlats till en kurvig tredimensionell animation.

– Men vi programledare är desamma och alla mjukisdjuren är kvar, så jag tror att bytet till den färgglada och hemtrevliga studion blir en glad och positiv upplevelse för barnen, säger Eva Fyrqvist, som liksom de två övriga BUU-klubbsledarna, Jonathan "Jontti" Granbacka och Staffan Gräsbeck, finns kvar och ser ut precis som förut.

Nya BUU-klubbens studio Nya BUU-klubbens studio
Ny myshörna. BUU-klubbsledarna Staffan Gräsbeck och Eva Fyrqvist uppskattar de möjligheter som den nya scenografin ger. Nya BUU-klubbens studio Bild: Yle/Ann-Catrin Rosenberg

Pappas Egen Signaturmelodi?

Impulsen till förnyelsen kom av att BUU-klubben av tekniska skäl måste byta studio. Den gamla studion, som finns i ett beredskapsrum i källaren på Yles huvudkontor i Helsingfors, hade levt ut sin tid så det behövdes en ny studio i Helsingfors. Samtidigt fattades beslutet om att delar av programmet skulle börja bandas in i Vasa och därför behövdes en studio också där.

– Och då tänkte vi att det också annars var dags för en förnyelse, vi har inte förnyat scenografin på ungefär tio år, säger Suzan Aledin, producent för BUU-klubben.

Producenten och musikern Niklas Nylund, känd bland annat som gitarrist i Pappas Eget Band, fick i uppdrag att komponera en ny signaturmelodi. Grafikerna Tomi Paijo och Mikko Lehtola började se över det grafiska uttrycket. Och Riikka Kytönen började jobba med att förnya scenografin.

Den nya studion i Vasa skulle vara nästan identisk med studion i Helsingfors, men mindre, och skulle därför inte ha alla element som studion i Helsingfors

BUU-klubbens studio innan förnyelsen BUU-klubbens studio innan förnyelsen
Så här såg det ut förr. BUU-klubbsledarna Eva Fyrqvist och Staffan Gräsbeck i gamla studion. BUU-klubbens studio innan förnyelsen Bild: Yle/Ann-Catrin Rosenberg

BUU som i Barn, Ungdom, Utbildning

  • BUU-klubben fick sin början när Yles svenskspråkiga barnredaktion, som på den tiden hette BUU-linjen (Barn, Ungdom och Utbildning), ville profilera de svenskspråkiga barnprogrammen på Yle tydigare genom att ge dem en fast sändningstid och ett gemensamt namn.
  • Man bildade en arbetsgrupp inom barnredaktionen som bestod av Nina Granvik, Monica Vikström-Jokela, Anna-Maija Kalén och Barbro Björkfelt. Gruppens slutsats var att den ville skapa en gemensam klubb för alla barn som tittar på Yles svenskspråkiga barnprogram.
  • Klubben, BUU-linjens klubb, fick namnet BUU-klubben.
  • BUU-klubbens första klubbträff på tv ägde rum den 2 februari 1997. Programledarna hette Kim Svennblad och Mikaela ”Kicki” Strömberg. I början sändes tre av veckans fyra program direkt.
  • BUU-klubbens webbplats skapades 1999 av Kim Viljanen.
  • Den första BUU-turnén gjordes 2003 på initiativ av BUU-klubbens projektledare Sara Lampén, för att ge så många barn som möjligt chansen att möta BUU-klubbsledarna live.
  • BUU-klubben sänds varje dag klockan 18 i Yle Fem. Webbinnehållet finns på adressen buu.yle.fi. Dessutom finns en applikation som heter BUU-klubben för IOS-, Android- och Windows Phone-apparater.

Rum att hoppa!

Och nu är förnyelsearbetet klart! De första programmen har redan bandats in i den nya miljön och det är en entusiastisk regissör som beskriver fördelarna med den nya studion. Från att ha regisserat BUU-klubben i ett trångt bombskydd under jord är arbetsplatsen nu en ljus och rymlig studio med fönster och dörr.

– Jag är stormförtjust! Bara det att den nya studion är ett definierat rum är härligt, vi har ordentliga väggar och golv, vår tidigare studio var en indifferent del avskild av ett draperi med några möbler. Men samtidigt är det ett stort bonus att allt inte är nytt, att vi har retrostuk med omklädda möbler, säger regissören Ann-Catrin Rosenberg.

Men trots att en mera modern arbetsmiljö stod högt på önskelistan är det viktigaste naturligtvis att barnen har glädje av allt det nya. Och visst kommer barnen att se fördelarna med den nya klubblokalen: nu kan programledarna utnyttja hörnen i studion för olika ändamål, umgås med gäster vid matbordet eller ta in artister att uppträda på scen. Det finns plats för mera lekfullhet.

– Scenografin ger oss möjlighet att göra mycket mera. Och det finns rum att hoppa! säger Rosenberg.

Förberett publiken

För BUU-klubbens trogna publik, BUU-klubbsmedlemmarna eller BUU-klubbisarna, kommer förnyelsen inte som någon överraskning. Under de senaste veckorna har det nämligen hänt saker i BUU-klubbens gamla lokal. En dag var lampan sönder, en annan dag var det soffan som var trasig och plötsligt var också postlådan kaputt. Genom att skriva in klubblokalens förfall i manuset har det blivit tydligt för barnpubliken att den gamla lokalen måste ersättas av en ny. BUU-klubbisarna har också fått följa med BUU-klubbsledarna på jakt efter en ny lokal, tjuvlyssnat på den nya jingeln och kikat på den nya soffan.

Trots alla förberedelser finns det en viss spänning i luften inför måndagen: Kommer barnen att tycka om den nya klubblokalen?

BUU-klubbsledaren Eva Fyrqvist, 27, som själv har en tvååring därhemma, tror att förändringen kommer att kännas stor i början. Men eftersom programledarna är desamma kommer barnen snabbt att vänja sig vid det nya. Också hon ser fram emot de idéer som kan förverkligas i den nya studion.

– Jag hoppas till exempel att vi kan jobba mera interaktivt och ta in barnens önskemål. Den nya studion öppnar för kreativitet och jag brinner för att utforska den!

Vart leder dörrarna? Ingenstans. Eller så är det den egna fantasin som avgör vart de leder. I Lovisa finns de små dörrarna både inom- och utomhus.

Idén kommer från staden Ann Arbor i USA, som är känd för sina "fairy doors" - sagodörrar eller älvlika dörrar. Konceptet har också spritt sig till New York och till andra länder.

I Lovisa sitter inte konceptet med sagor, tyckte idékläckarna, så man har istället kallat dem kort och gott för "dörrar för småfolk."

Dörrarna berättar

Tanken med dörrarna är att låta dem tala och berätta sina historier. De som gjort dem, har förstås sina egna tankar och berättelser förknippade med de dörrar de skapat, men tanken är att betraktaren som "bongat" en dörr ska komma på en egen berättelse.

små dörrar små dörrar
små dörrar Bild: Maria Schulgin

Dörrarna är tillverkade av tjugotalet artesaner eller konstnärer. En del av dem är färdiga - andra på väg att bli det. De är gjorda av trä, porslin eller med hjälp av pappersservett-tekniken. De första dörrarna kommer att placeras ut i början av sommaren. Till en början placeras de ut i stadsdelarna Nedre stan och Garnison. De kommer att fästas på husgavlar, portar, staket eller stenfoten.

Dörr-orientering

Banken Aktia kommer under sommaren att arrangera två orienteringstävlingar, där tanken är att man ska hitta så många smådörrar som möjligt.

I framtiden kan dörrarna dyka upp också i butiker, biblioteket, hälsocentralen, rådhuset och muséet.

Ur turismsynvinkel är idén optimal. Projektet är lagom anspråkslöst och sitter som hand i handske med småstadens image.

Sedan tidigare är staden känd för evenemanget Lovisa historiska hus. En tanke är också att man ska kunna hitta små dörrar i de hus som är öppna för allmänheten under just evenemanget Lovisa historiska hus.

Ända sedan 2011 har Rudus haft planer på marktäkt i Box i Sibbo. Nu har bolaget lämnat in en ny ansökan om miljötillstånd till byggnads- och miljöutskottet i Sibbo kommun.

Rudus ansöker om tillstånd för tagande av bergmaterial på fastigheterna Hagens Rnr 753-403-1-78, Kullovägen Rnr 753-403-2-86 och Johans Rnr 753-403-1-29 i Box i Sibbo.

Planeringsområdet, som ligger söder om motorvägen och i närheten av Nya Sköldviksvägen, är 44,6 hektar stort. Täktområdets areal är 36,4 hektar och schaktarealen 32,6 hektar.

Rudus ansöker också om tillstånd för att inleda verksamheten oberoende av ett eventuellt ändringssökande.

– Det handlar om en gammal fråga, men ett nytt projekt. Redan 2011 har Rudus gjort en miljökonsekvensbedömning och ansökan har fyllts på sedan dess, men ingen verksamhet pågår där just nu, säger miljövårdsinspektör Saija Ruponen vid Sibbo kommun.

Oro för vart vattnet försvinner

Sibbo gjorde en kungörelse om Rudus ansökan redan 2012. Nu har kommunen gjort en ny kungörelse eftersom ansökningsuppgifterna har ändrats. Dessutom kan det ha skett ett fel då kommunen hörde berörda parter.

De anmärkningar som lämnades in då kommer att beaktas den här gången också.

– Sällan brukar det ju komma positiva anmärkningar. De vi fick för tre år sedan handlade mest om det vatten som uppstår vid marktäkten och vart det ska ledas, säger Ruponen.

Sibbo Naturskyddare motsatte sig planerna

Anders Albrecht är ordförande för Sibbo Naturskyddare rf.

Han har ännu inte hunnit sätta sig in i det aktuella projektet, men minns att föreningen gav ett utlåtande för något år sedan.

– Då föreslog Rudus två områden och vi ansåg att ingendera var bra. Vi tyckte att man inte borde spränga berg över huvud taget eftersom det är så definitivt, säger Albrecht.

Sibbo Naturskyddare ansåg dessutom att om det ändå absolut måste tas bergmaterial någonstans, så är det område i närheten av Nya Sköldviksvägen som också nu är på förslag bättre.

– Jag känner ändå inte till området tillräckligt bra för att kunna säga mer i det här skedet. Men vi kommer definitivt att följa med planerna.

Ansökningshandlingarna finns framlagda i Sockengården mellan den 23 april och den 25 maj. Skriftliga anmärkningar och åsikter ska lämnas in senast den 25 maj.

Borgå ligger på andra plats som turistmål efter Tammerfors. Det här kommer fram i Taloustutkimus färska undersökning

Fjorton procent av finländarna har semestrat i Borgå enligt undersökningen. Borgås starka sida är stadens allmänna trivsel.

Borgå å och Gamla stan. Borgå å och Gamla stan.
Borgå å och Gamla stan. Bild: Yle/Fredrika Sundén

Borgå fick också bra betyg för sevärdheter, restaurangernas kvalitet, broschyrer och turisminformation och turismens webbsidor. Det som fick sämsta betyg var tillgången på inkvarteringstjänster, priset på inkvarteringstjänster, möjligheter till fritidsintressen och priset på restaurangtjänster.

- Vi fick igen med glädje konstatera att inhemska turister värdesätter vår trivsamma stadsmiljö, konstaterar turism- och marknadsföringschef Sari Myllynen.

Vår i Borgå Vår i Borgå
Vår i Borgå Bild: Yle/ Alexandra Karlsson

Av dem som svarade på undersökningen berättade 51 procent att idéen till det inhemska resmålet kom från en släkting eller bekant. Rekommendationer biter som marknadsföring.

- Det är bra att komma ihåg att varje Borgåbo marknadsför staden och hämtar på det sättet turistinkomster, säger Myllynen.

Förra veckoslutet deltog Borgå stads turism- och marknadsföringsenhete i en mässa i Tammerfors. Där var intresset för Borgå stort.

Borgå å och Gamla stan sedda från kanonen. Borgå å och Gamla stan sedda från kanonen.
Borgå å och Gamla stan sedda från kanonen. Bild: Yle/Fredrika Sundén

- Turistföretagarna har berättat att efterfrågan för sommaren redan är livlig, säger Myllynen och tillägger att det bådar gott för den kommande säsongen.

I maj startar en radiokampanj i samarbete med Radio Helsinki, vars målgrupp är turisterna i huvudstadsregionen. Turistenheten använder också aktivt digital reklam.

 

 

eXTReMe Tracker


Ansvarsperson för sidan: Carl-Henrik.Wiksten@porvoo.fi
Kvaba Kvarnbackens skola i Borgå Porvoo