Peda.net > Portalernas första sida > Porvoo - Borgå > Kvarnbackens skola >

Kvarnbackens skola

ADMINISTRERING >>    

Kontaktinformation

Kvarnbackens skola
Kvarnbergsgatan 18
06100 Borgå


Rektor Anne Smolander 040-4801320
Kansliet Magdalena Gustafson 040-4801321
E-post kvarnbacken@borga.fi

 

AKTUELLT

Informationen på hemsidan uppdateras under sommaren.

Mvh. Anne Smolander, rektor
 

Allmän information...

finns i infobladet.
 

Blanketter

 

Matlistan

Matlista KLICKA HÄR för att se vilken mat som serveras denna vecka!
 
 

Länkar

WilmaWilma


e-poste-post


Hem och Skola


 

Välkommen till Kvarnbackens skola!

Välkommen till Kvarnbackens skola!
Tillställningar, fester och andra evenemang hittar ni i arkivet.
 

Kalender

<<Juli>> <<2014>>
Ti On To Fre
27 1 2 3 4 5 6
28 7 8 9 10 11 12 13
29 14 15 16 17 18 19 20
30 21 22 23 24 25 26 27
31 28 29 30 31
 

Väderstationen

 

Nyheter från Östnyland - YLE

Omklädningsrummen och toaletterna vid Pepotgropen i Borgå har stängt klockan 19. Det här kan kanske ses som lite märkligt med tanke på de fina sommarkvällarna och det varma badvattnet.

Då Yle Östnyland ringer upp idrottsdirektören Pär Högström känner han inte till detaljerna med öppettiderna eftersom han är på semester. Han blir i alla fall fundersam och kollar upp saken. Då han ringer upp på nytt har han positiva nyheter. Från och med den 25.7 kommer både omklädningsrum och toaletter att vara öppna fram till klockan 21. Den längre öppethållningstiden gäller fram till skolstarten. På lördagar kommer toaletter och omklädningsrum att stänga mellan 19-21, beroende på hur sent det finns badare på stranden.

Trädgårdens blommor fick ge vika när tomaterna var roligare. Det började med ett par plantor men snart hade Boris Aarnio och hans fru 150 tomatplantor i sin trädgård.

Nuförtiden bor Aarnio och hans fru i våningshus och de har inte rum för så mycket tomater längre. Men på balkongen ryms 18 plantor, av 16 olika sorter. Aarnios hobby började som det ofta gör.

- Som det så ofta börjar, så prövar man bara på någonting. När vi hade byggt vårt egnahemshus i slutet på 70- talet så köpte jag några plantor från torget och planterade dem vid en vägg. Mitt intresse växte otroligt när jag såg de röda tomaterna som växte fram och jag utökade mina odlingar och så småningom fick fruns blommor ge efter och hela gården var full av tomater. Som mest hade vi 150 plantor och 50 olika sorter, säger Aarnio.

Det finns 7500 olika tomatsorter med olika färgskalor och former. Randiga, svarta, röda och gula, kan Aarnio berätta. Alla går inte att odla på alla områden i världen, utan vilka sorter som går att odla var beror på klimatet.

Intresset blev en bok

Boris Aarnio har jobbat som brandchef i Borgå och var van vid en full kalender. När han blev pensionerad stod kalendersidorna tomma, och han bestämde sig för att skriva en bok. Det blev en bok om hans arbetsliv inom brandväsendet. Efter det skrev han en bok om sitt stora tomatintresse. Han märkte att det inte fanns en enda bok om enbart tomatodling, så han beslöt sig för att skriva en egen. I boken Brandchefens tomathandbok står bland annat om vilka sorters tomater som lämpar sig för odling i södra Finland.

Över hundra markägare vid Lovisa å har ansökt om lov för att muddra de norra delarna. Avsikten är att förbättra vattenflödet och minska på översvämningarna. Vårbruket har försvårats av vatten på åkrarna och invånare vid ån har haft vatten i källare och bastubyggnader.

– Gödsel från åkrarna rinner ut i ån vid översvämningar, säger Håkan Karlsson, en av initiativtagarna.

Tero Myllyvirta är expert på vattenkvalitetsfrågor i Östnyland. Han säger att muddring är försvarbar om vattennivån är extra låg eller ån håller på att växa igen. Däremot förstår han inte motiveringen med att förhindra översvämningar.

Tero Myllyvirta från föreningen vatten- och luftvård i Östra Nyland och Borgå å
Biolog Tero Myllyvirta Tero Myllyvirta från föreningen vatten- och luftvård i Östra Nyland och Borgå å Bild: Yle/Berislav Jurisic

– Översvämningar är naturens eget sätt att tillföra marken näring. säger Myllyvirta och hänvisar till deltaområdet runt Nilen.

#FixaSkärgården

I Yle Nyheters satsning #FixaSkärgården har vi fått in ett tips om att vi borde granska hur Lovisaviken med till rinnande flöden egentligen mår. Tipsaren oroar sig över att Lappträsket och Lovisa å levererar stora mängder näringsämnen till Lovisaviken. Tipsaren oroar sig också för att den planerade muddringen gör att näringsämnen rinner fortare ut i havet.

Lovisa ås sydligaste flöde
Nedre flödet av Lovisa å Lovisa ås sydligaste flöde Bild: Yle/Carmela Walder

Tero Myllyvirta ger tipsaren rätt i att muddringen försnabbar flödet i Lovisa å. Näringsämnen kommer att rinna fortare ut i Lovisaviken efter muddringen. Han säger att det vatten som rinner ner i viken är desto renare ju längre flödestiden är.

Lappträsket är en räddning

Lappträsket är en stor räddning för Lovisa å, säger Tero Myllyvirta. Lappträsket garanterar att vattenmängden är jämnare än vad den annars skulle vara i Lovisa å. Ån torkar aldrig ut helt. Då det regnar så jämnar Lappträsket ut flödesmängderna en aning och översvämningarna blir inte så häftiga.

Myllyvirta ser inte algblomningarna i Lappträsket som något problem för vattenkvaliteten i ån eller i Lovisaviken.

– Blågröna alger hör till naturen, säger Myllyvirta.

Vattnet flödar så pass mycket i ån att de blågröna algerna inte blir ett problem där, tycker han.

Våtmarker det bästa

Det har funnits intensioner att grunda våtmarker vid Lovisa å för att motverka översvämningarna. Det här tycker Myllyvirta att är en betydligt bättre metod än att muddra.

Håkan Karlsson planerar muddring i Lovisa å
Håkan Karlsson vill muddra Håkan Karlsson planerar muddring i Lovisa å Bild: Yle/Carmela Walder

Kartläggningar visar att det skulle kunna grundas 45 våtmarker vid ån, men bara en har grundats. Markägare har visat föga intresse för våtmarkerna.

Markägare Håkan Karlsson grämer sig också han över att det finns ett så litet intresse för att grunda våtmarker. Han säger att översvämningarna i ån inte var lika häftiga förr i världen då folk inte dikade sina skogar.


– Nu rinner regnvattnet ner i ån på ett dygn, säger Karlsson.

Lovisaviken är naturens barnkammare

Lovisaviken är ett naturligt reningsverk, säger Myllyvirta. Viken är grund och där samlas lätt markpartiklar. Där finns massor med vass som binder partiklarna.

Syrefattigheten i viken ser Myllyvirta inte som ett större problem. På den syrelösa bottnen ligger alltid ett tunnare skikt med syrerikt material.

Lovisaviken är dessutom naturens egna barnkammare. För att där finns mycket näringsämnen så fungerar viken som ett mycket bra fortplantningsområde för vattenfåglar och fiskar.

- Om näringshalterna skulle vara jätte låga i Lovisaviken så skulle vi gå miste om en massa djur och fiskar, säger Myllyvirta.

Muddra i vinter

Muddringslovet ligger nu på myndigheternas bord. NMT-centralen ska ta ställning till en hur stor andel som staten betalar av muddringsavgifterna, det blir troligen kring hälften.

Avsikten är att muddra i vinter. Då har maskinerna lättare att ta sig fram och skadorna på odlingsmark och i trädgårdar minimeras. Muddringsmassorna sprids på åkrarna intill ån så att näringen tas till vara så bra som möjligt.

Ånglokomotivet Lili värmer upp inför de sista turerna till Borgå. Efter den här säsongen lämnar Lili Borgå efter 20 år.

Ångloket Lili värmer upp

Museiångloket Lili värmer upp ångpannan innan hon tuffar iväg på en charterresa med turister.


Tapani Laaksomies på Höyryraide Oy säger att det i sommar har varit rekordmånga passagerare på Lilis lördagsturer från Borgå järnvägsstation till Kervo och Hindhår. Han tror att det beror på uppmärksamheten kring att det här är den sista chansen att åka med ångloket Lili i Borgå.
Museiånglokomotivet Lili
Visst är hon ståtlig - Lili Museiånglokomotivet Lili Bild: Yle/Sune Bergström

Däremot har Lilis charterturer anullerats nästan helt den här säsongen. I samband med att lyxkryssare anlöper Helsingfors brukar kryssningsturisterna besöka Borgå och ta sig en tur med ett äkta ånglok.


- Tyvärr har de engelska och amerikanska kryssningsgrupperna anullerat sina tågturer i år. Som orsak har de angett krisen i Ukraina och närheten till Moskva. I stället har de engelska och amerikanska kryssningsturisterna sökt sig till lyxkryssningar på Medelhavet, suckar Tapani Laaksomies.


Sista chansen att ta en åktur med Lili är lördagen den 26 juli och lördagen den 2 augusti. Sen flyttar Lili till Nurmes men Laaksomies lämnar ändå dörren litet på glänt trots att Borgå stads intresse för ånglokstrafiken har varit mycket svalt. Bland annat har staden hotat ta bort järnvägsspåret till Lilis lokstall.


- I den här branchen har man lärt sig att vad som helst kan hända... .
Lilis tidtabell de två sista lördagarna

Skärgårdskommunerna förlorar miljoner i statsandelsreformen. Skärgårdsdelegationens ordförande Mikaela Nylander säger att det varit svårt att försvara skärgårdens intressen på sistone.
- Det kunde vara mycket värre, säger Anna-Maja Henriksson som var med och förhandlade om reformen.

- Vi har haft jättestora problem med skärgårdspolitiken under den här riksdagsperioden.

Det säger Mikaela Nylander, riksdagsledamot för SFP och ordförande för Skärgårdsdelegationen sedan 2003. Skärgårdsdelegationen är en statlig, lagstadgad instans med elva medlemmar som jobbar för att främja skärgårdens utveckling. Största delen av budjeten på 250 000 används till möten, resor och marknadsföring, så som att producera broschyrer och delta i mässor

Nylander säger att skärgården har lidit två politiska bakslag den senaste tiden.

Förutom nedskärningen i statsandelar som vi berättade om på onsdagen får nu företag i skärgårdsområden klara sig med mindre EU-stöd, eftersom färre områden i Finland nu får EU:s investeringsstöd.

- Delvis handlar det om att EU-politiken har förändrats. Sedan har synen på skärgården kanske lite förändrats, åtminstone inom regeringen, säger Nylander.

Någon permanent politisk kursändring tror hon inte att det handlar om. I ekonomiskt kärva tider har regeringen helt enkelt fått använda hyveln både här och där.

- Då har det visat sig att det här med skärgårdsfrågor kanske inte alltid prioriteras högst.

Lauri Metsämäki på YLE Västnylands valvaka 2011
Lauri Metsämäki säger att förutsättningarna för skärgårdspolitiken har förändrats. Lauri Metsämäki på YLE Västnylands valvaka 2011 Bild: YLE / Patrik Rsström

Veteranpolitiker: Svårare att föra skärgårdspolitik

Politiker som tidigare varit aktiva inom Skärgårdsdelegationen anser också att skärgårdspolitiken inte står så högt i kurs just nu. Lauri Metsämäki (SDP) påpekar att skärgårdsfrågor inte behandlas lika ofta i massmedierna nuförtiden.

- Tiden är helt annorlunda och skärgårdsbefolkningen är så liten i dag att det kanske inte är en så intressant grupp som tidigare, säger Metsämäki.

Metsämäki satt i delegationen på 1980- och 1990-talet. Under hans tid var också Jan-Erik Enestam (SFP) med i Skärgårdsdelegationen och ordförande mellan 1994 och 2003 tills Mikael Nylander tog över.

Även Enestam anser att förutsättningarna för skärgårdspolitiken har förändrats. Avfolkningen av glesbygden i stort har också drabbat skärgården.

- Och med traditionella instrument har man inte lyckats hejda den utvecklingen, beroende också på att statsekonomin är svagare än vad den varit på länge, säger Enestam.

Minister Henriksson: Kunde ha varit värre

För SFP:s del deltog Anna-Maja Henriksson i egenskap av justitieminister i dragkampen om statsandelarna.

- Det som har varit för oss viktigt är att vi lyckades förhandla fram pengar för kommuner som är skärgårdskommuner och att vi också lyckades med tvåspråkighetskriteriet. På det hela taget finns det tyvärr fler förlorare än vinnare i den här statsandelsreformen men det skulle ha kunnat se betydligt värre ut, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson är inte helt nöjd med statsandelsreformen men säger att det kunde ha varit mycket värre. Bild: Yle
Var det så att SFP offrade skärgårdspengarna för tvåspråkighetspengarna?

- Nej nej, så var det inte alls. Vi jobbade på bred front för båda sakerna. Det var ju de facto så att jag lyckades få fem miljoner till de här skärgårdspengarna från det ursprungliga förslaget, om jag minns rätt.

När man räknar bort pengarna som kommunerna själva betalar är summan som Henriksson räddat under två miljoner. Den totala summan staten betalar de åtta skärgårdskommunerna i skärgårdstillägg är med det nya systemet drygt fem miljoner.

Meningen med reformen var att göra systemet för uträkningen av statsandelen enklare och tydligare. Därför minskades antalet kriterier från närmare 50 till 11. För många kommuner i skärgården, men det beror inte enbart på att skärgårdstillägget minskar.

I det nya systemet betonas till exempel kommuninvånarnas hälsa starkare än tidigare, då ålderstrukturen spelade en större roll. Det betyder att en kommun med många förhållandevis friska äldre personer får mindre pengar än tidigare.

Kommunerna får också ett tvåspråkighetstillägg. Den summan går till exempel enspråkig svenska Larsmo miste om.

- Där har vi nu försökt jobba fram en sådan modell att om kommunen själv söker sig som tvåspråkig kan de få tvåspråkighetspengarna. Bollen är hos Larsmo kommun själv till den delen, säger Henriksson.

Så förändras statsandelarna i skärgårdskommunerna:

Kommun Nuvarande system Nytt system Förändring skärgårds­tillägg Förändring stats­andelar totalt
Pargas 4 470 000 € 1 840 000 € - 59 % -11 %
Malax 1 590 000 € 770 000 € - 52 % 1 %
Enonkoski 440 000 € 270 000 € - 37 % 4 %
Kimitoön 2 030 000 € 1 450 000 € - 28 % - 10 %
Sulkava 810 000 € 660 000 € - 19 % 2 %
Gustavs 250 000 € 210 000 € - 16 % - 6 %
Karlö 640 000 € 630 000 € - 3 % 1 %
Puumala 670 000 € 750 000 € 12 % 3 %

Summan för det nya systemet inkluderar också fjärrortstillägg. De exakta eurobeloppen i det nya systemet bygger på Kommunförbundets uppskattning för kommunernas självfinansieringsandel för 2015.

Läs också:
Skärgården förlorar miljoner när staten omfördelar pengar
Service dras in i skärgården
Östnyländska skärgårdsbor: "Vi har en känsla av att man inte kommer ihåg oss"
Raseborg går miste om skärgårdspengar

 
Bild
 

 

eXTReMe Tracker


Ansvarsperson för sidan: Carl-Henrik.Wiksten@porvoo.fi
Kvaba Kvarnbackens skola i Borgå Porvoo