Kvarnbackens skola

De svåra tiderna fortsätter i Borgå. Stadens budget för i år har justerats neråt och i budgetramarna för nästa år räknar man med ett underskott på 8,6 miljoner. Hur det ska finansieras är ännu oklart.

-Hoppas vi nu tar oss över det här och att 2015 sedan är bättre, säger Matti Nuutti.

Till näst ska budgeten för nästa år behandlas av de olika sektorerna och deras nämnder.

Demonstranterna ville att Borgå skulle besvära sig över landskapsplanen. Därför ställde de sig med banderoller utanför stadshuset samtidigt som stadsstyrelsen inledde sitt möte.

Om landskapsplanen fastställs stryks Heli-banan, vilket de som demonstrerade motsätter sig.

Demonstrationen fick dock inte stadsstyrelsen att ändra åsikt. Styrelsen beslöt på måndag kväll att inte besvära sig över landskapsplanen.

Projektkoordinator Li-Marie Santala säger att det finns ett intresse bland beslutsfattarna för att bevara servicen i byarna, men att pengarna inte alltid räcker till. Hon säger att byarna nu själva måste fundera på vilken service de vill ha i framtiden och hur den kunde ordnas.

Li-Marie SantalaYle/ Bettina Aspfors

Andelslag en lösning

Li-Marie Santala säger att byn Kerko i Borgå är ett bra exempel på en by som har lyckats. Byn har många aktiva föreningar och byborna har dessutom grundat ett andelslag för att driva en livsmedelskiosk efter det att bybutiken försvann.
-Andelslag i byarna är en modell för framtiden, säger Santala. Byborna kan på så sätt försäkra att vissa tjänster finns kvar, i samarbete med kommunen.

Träffpunkter försvinner med servicen

Viola Malmberg är sekreterare i föreningen Fyra byar NOAK, en sammanslutning mellan fyra byar i Lovisa. Hon säger att man sakta men säkert har fått se service försvinna från byarna. Det enda som finns kvar i hennes by är ett gruppfamiljedaghem.

Yle/ Bettina Aspfors

-Om man vill kan man vara aktiv, säger Malmberg. Byaföreningen försöker ordna aktiviteter där byborna kan träffas, till exempel teaterresor. Med servicen försvinner nämligen också de naturliga träffpunkterna.

Nästa läsår kommer flera av Strömborgska skolans sjundeklassare läsa modersmålsinriktad finska än traditionell finska. Skolans rektor säger att allt fler elever har ett tvåspråkigt hem.

Det är första gången som gruppen för modersmålsfinska blir större än gruppen som studerar traditionell finska.
Skillnaderna i gruppernas storlek är inte stora. Det är 38 nya elever som har valt modersmålsinriktad finska, och 35 elever ska studera traditionell finska.
På Lyceiparkens skola i Borgå fortsätter traditionell finska att vara mer populär än modersmålsfinska.

Hon tycker att det är viktigt att eleverna som kan finska vågar läsa modersmålsinriktad finska eftersom eleverna har så olika kunskaper inom ämnet.
- Det finns elever som kan väldigt lite finska. Det är inte bra för motivationen om en elev studerar i en grupp som inte erbjuder tillräckligt med utmaningar, säger Wiksten-Gustafsson.

Högstadieeleven Dennis Helanne läser modersmålsinriktad finska och han är glad över att flera väljer som han.
- Det är bara bra att flera pratar bättre finska. Man klarar sig inte utan finska i Finland, säger Helanne.

Också Kaisa Väisänen och Lucinda Lindeqvist ser positivt på att många har två starka språk. Båda två är tvåspråkiga, men läser ändå traditionell finska.
- Jag har pappa som talar finska men jag valde traditionell finska eftersom jag har svårt i många andra ämnen, säger Väisänen.
- Jag vet inte varför jag valde traditionell finska. Det bara blev så i lågstadiet, säger Lindeqvist.

Finland och Estland låter EU-kommissionen avgöra var den stora terminalen för flytande naturgas (LNG) ska placeras.

I Finland har Ingå och Tolkis konkurrerat om terminalen, medan Paldiski varit tilltänkt som placeringsort i Estland. Efter långa förhandlingar har Finland och Estland inte lyckats ena om vilket land som tar hand om det 500 miljoner euro dyra projektet.

Senast i dag satt näringsminister Jan Vapaavuori (Saml) och utrikesminister Juhan Parts i förhandlingar i Tallinn men utan resultat.

Vapaavuori uppger att man beslöt överlåta avgörandet till EU-kommissionen. Enligt Vapaavuori hade skräckscenariot varit att terminalen blir utan EU-stöd på grund av grälet mellan länderna.