Årskurs 9:
Prov 12 maj om geometri, volymenheter, diagram (kap 11), proportionalitet (kap 16-17)
Årskurs 8:
Prov 12 maj om areor och volym på cylindrar och koner (kap 9-17)
7E:
Prov 19 maj om diagram, uttryck och koordinatsystem (preliminärt kap 6-18, repetition i kap 22)
Carl-Olof
|
|
|
Prov 5 maj om densitet, hastighet och acceleration
|
Klass 7E
Kemiprov blir det måndagen den 14 januari 2008. Det omfattar allt vi gått igenom hittills och kapitlen 5 och 6 i boken, som ni får läsa under vecka 1-2.
Att läsa inför provet: anteckningar i häftet, faktarutor och bilder i boken, avsnitt som vi gått igenom i boken och sammanfattningen här nedan.
Sammanfattning av vad vi gått igenom i kemin:
Att veta från vecka 51:
Lab 17 Jod sublimerar
Sublimera betyder att övergå från gas till fast ämne eller tvärtom utan att vara vätska däremellan.
Några jodkristaller läggs på bottnen av en bägare. I stället för lock sätts en stor rundkolv fylld med kallt vatten utanpå bägaren. Bägaren värms på ett asbestnät över en gasbrännare. När kristallerna blir varma ser vi att bägaren fylls av en violett gas. Efterhand försvinner kristallerna. Gasen är jod. Efter en stund försvinner den violetta färgen. Vi kan se att det bildats jodkristaller på utsidan av den stora kalla rundkolven.
Jod har övergått från fast form till gas och sedan till fast form igen. Detta är inte två kemiska reaktioner utan fysikaliska förändringar.
Att läsa i boken: Uppgifter 1-6 på sidan 60 (Svaren hittar man i kapitlet innan).
Att veta från vecka 49-50:
Lab 16: Reaktion mellan svavel och järn
Både svavel och järn är fasta ämnen. När temperaturen är hög slår sig varje järnatom ihop med en syreatom. Det bildas järnsulfid. För att det inte ska bli vare sig järnatomer eller svavelatomer över väger vi upp lika många atomer av vardera ämnet. Järnatomerna är tyngre, så därför behövs det större vikt av järn. Proportionerna ska vara som 56 gram järn på 32 gram svavel. Vi gör en åttondels sats, så det blir 7 gram järn och 4 gram svavel.
De uppvägda mängderna av de ämnen som ska reagera - reaktanterna - mortlas samman så att kornen blir små och välblandade. Då är det lättare för svavel- och järnatomer att hitta fram till varandra. Trots att de mortlade partiklarna är små är blandningen inte homogen. Man kan se partiklarna med ett förstoringsglas. (Om man vill kan man visa att man enkelt kan separera järnet och svavlet med en magnet.) Blandningen hälls i ett provrör. Det upphettes över en gaslåga. När reaktionen kommer igång börjar provrörsinnehållet glöda. Där provröret svalnat petas innehållet ut. Det är reaktionsprodukten. Den är homogen och mörkgrå.
Vad som påverkar hur snabbt reaktioner sker.
TEMPERATUREN: De flesta reaktioner sker snabbare om temperaturen är hög. Molekylerna rör sig mera så att bindningarna lätt brister.
EN KATALYSATOR kan få reaktionen att gå snabbare. Väteperoxid kan till exempel stå i åratal i sin flaska utan att molekylerna sönderfaller, men om de kommer i kontakt med en lämplig katalysator faller de sönder på några minuter.
FINFÖRDELNING OCH BLANDNING gör att molekylerna kommer nära de molekyler de ska reagera med så att reaktionen går lättare. Det är till exempel svårt att bränna upp en spik eller järnten. Med stålull går det lättare för luftens syremolekyler kommer in mellan de fina järntrådarna.
KONCENTRATION: Om ämnena är koncentrerade stöter de lättare på precis de molekyler de ska reagera med. I luft finns det bara en femtedel syre och fyra femtedelar kväve, så det är en massa kvävemolekyler i vägen som hindrar att syremolekylerna kommmer fram till bränslet. I rent syre sker förbränning snabbare. Vi har visat det med stålull, trä och svavel.
Att läsa i boken vecka 50: sid 53, 54, 55, 56, 57, 58.
Att veta från vecka 48:
Lab 15: Oxidation av magnesium
En magnesiumbit hölls med en tång över en tändstickslåga. Värmen startade reaktionen. När den väl kommit igång bildades det värme så att reaktionen fortsatte av sig själv och sände ut ett starkt vitt ljussken. Det som blev kvar av magnesiumet var ett vitt pulver.
Magnesium är en metall. I luften finns gasen syre. Magnesiumoxid är ett vitt fast ämne.
Formel: magnesium + syre -> magnesiumoxid.
De flesta grundämnen kan reagera med syre. Ordet "reagera" betyder samma sak som "förena sig". Det bildades en förening. En förening är ett ämne som inte är ett grundämne. En förening innehåller alltså flera slags atomer.
En förening som innehåller syreatomer kallas en oxid. (Finns det två syreatomer i varje molekyl kallas den dioxid.) Exempel på oxider: koldioxid (gas), svaveldioxid (gas), magnesiumoxid (vitt fast ämne), järnoxid (mörkt fast ämne).
Att veta från vecka 47:
Oxidation är det samma som förbränning. Det är en reaktion där ett ämne förenar sig med syre.
Lab 11: Oxidation av järn. Stålull består mest av järnatomer. När en kant av en stålullsbit upphettas med en tändsticka förenar sig järnatomer med syremolekyler. (Två järnatomer plus en syremolekyl blir till två järnoxid"molekyler".) Det bildas värme hela tiden under reaktionen så att reaktionen sprids längs järntrådarna. Man ser att trådarna lyser upp. Järnoxid är ett fast ämne. Om stålullen är upphängd i en våg som är i balans ser man att det som bildats är tyngre än den stålull man hade från början. Det är för att det kommit till syreatomer.
Lab 12: Oxidation av svavel. En svavelatom plus en syremolekyl blir en svaveldioxidmolekyl. Svavel är ett gult fast ämne. Svaveldioxid är en gas med stickande lukt. Vi använde dragskåp för att inte svaveldioxiden skulle komma ut i klassrummet. För attt reaktionen skulle starta fick vi värma upp svavlet i en metallsked över en gaslåga. När den väl startade bildades det värme så att reaktionen fortsatte. Man såg en blå låga.
Lab 13: Oxidation av kol
En träkolsbit upphettades över en gaslåga. Det syntes att den glödde. När man blåste på den glöder den starkare. Det var för att det kom till flera syremolekyler. Där reaktionen sker bildas det värme. En kolatom plus en syremolekyl blir en koldioxidmolekyl.
När två grundämnen reagerar bildas en förening. De flesta grundämnen kan reagera med syre. En förening som innehåller syre kallas oxid. Oxider med två syreatomer har namn som slutar på "-dioxid", till exempel koldioxid, svaveldioxid.
Lab 14: Tillverkning av syrgas
Vi framställde syrgas ur väteperoxid. Då använde vi en katalysator. Det är ett ämne som behövs för att reaktionen ska ske men som inte går åt i reaktionen.
Formel: väteperoxid -> vatten + syre
Katalysatorn var mangandioxid, även kallat brunsten. Det är ett svart pulver. Vi hade en spateludd med mangandioxid i bottnen av en rundkolv och tillförde utspädd väteperoxid droppvis genom en dropptratt. Genast när väteperoxidmolekylerna träffade mangandioxiden sönderdelades de så att det bildades vattenmolekyler och syremolekyler. Kolven var tillproppad så syrgasen kunde bara ta sig ut genom avledningsröret. Den fick bubbla upp i vattenfyllda uppochnedvända provrör och kolvar som hölls med mynningarna under vattenytan i ett tråg. Den uppsamlade gasen i de första provrören var uppblandad med luft som var kvar i rundkolven från början. Det kunde vi se när vi sänkte ner en glödande trästicka i provröret. Ingenting speciellt hände. I de senare provrören och kolvarna kunde vi däremot se att glöden flammade upp så att stickan började brinna igen. Det var för att syremolekylerna är mera koncentrerade än i luft.
Vi undersökte hur andra ämnen reagerar med ren syrgas och resultatet var detsamma. Svavel oxideras med en starkare lysande blå låga i syrgas än i luft. Stålull oxideras med starkt lysande sken i syrgas men glöder bara lite i luft.
Att veta från vecka 46:
Att ha en ide om hur molekyler rör sig i gaser, vätskor och fasta ämnen.
Att veta hur molekylrörelsen beror på temperaturen.
Att veta vad en kemisk reaktion är.
Exempel på en kemisk reaktion: Propanmolekyler från brännarens gasbehållare och syremolekyler från luften blandas i munstycket och upphettas av en brinnande tändsticka när de strömmar ut. Molekylerna rör sig då så häftigt att de slås sönder och och sedan sätts ihop till andra slags molekyler. Det bildas koldioxidmolekyler och vattenmolekyler. propan + syre -> koldioxid + vatten.
Att veta från vecka 45:
Att ha en idé om vilka grundämnen det finns i vanliga ämnen såsom fetter, kolhydrater, proteiner, alkoholer, plaster, vatten, aluminium, helium, svavel.
Att veta hur man skriver formler för molekyler.
Att förstå vad en kemisk formel säger.
Att veta hur molekylerna är arrangerade i gaser, i vätskor och i fasta ämnen.
Att veta att värme inte är ett ämne utan rörelse hos molekylerna.
Hemuppgift: Samla in uppgifter om "ditt" grundämne och redovisa muntligt under någon av de närmaste lektionerna: He = helium, Li = litium, Al = aluminium.
Se = selen, C = kol, H = väte, I = jod, K = kalium, P = fosfor, S = svavel, N = kväve, Rn = radon, Ta = Tantal, W = volfram, Mg = magnesium.
Att veta från vecka 43:
Det finns ett hundratal olika slags atomer. Ett ämne som innehåller bara ett slags atomer kallas grundämne. Vecka 43 ska eleverna känna till tre grundämnen:
- kol, består av kolatomer, C, (svarta kulor med fyra hål)
- väte, består av väteatomer, H, (vita kulor med ett hål) i tvåatomiga molekyler
- syre, består av syreatomer, O, (röda kulor med två hål) i tvåatomiga molekyler
Lab 10: Bygge av modeller av molekyler bestående av kol-, syre- och väteatomer.
Uppgift: Bygg modell, rita strukturformel, skriv bruttoformel och namn.
Molekyler som består av ett slags atomer: vätemolekyl, syremolekyl.
Molekyler som består av två slags atomer: vattenmolekyl, väteperoxidmolekyl, metanmolekyl, etanmolekyl, propanmolekyl.
Molekyler som består av tre slags atomer: metanolmolekyl, etanolmolekyl, dimetyletermolekyl, glykolmolekyl.
Att veta från vecka 41:
Lab 9: Bygge av förstorade modeller av molekyler
Att veta: Det finns flera miljoner olika sorters molekyler. Ett rent ämne innehåller bara en sorts molekyler. Molekyler består av atomer som är bundna till varandra med bindningar. I modellen använder vi svarta kulor med fyra hål som kolatomer och vita kulor med ett hål för väteatomer. Bindningar är pinnar som vi sätter in i hålen. När vi ritar en formel för en molekyl använder vi stora bokstaven C för att beteckna en kolatom och stora bokstaven H för att beteckna en väteatom och ett streck för att beteckna en bindning. Senare kommer ni att lära er andra atomslag.
Lab 8: Separering av färgämnen mad kromatografi
Lösningsmedel: Etanol, aceton.
Man ritar fläckar på filtrerpappret. När man doppar ner kanten av filtrerpappret i vätskan börjar vätskan strömma uppåt och drar då med sig en del av de färgämnesmolekyler som finns pappret. En del pennor har flera färgämnen, vilket man kan se om de vandrar olika snabbt med vätskeströmmen.
Att veta från vecka 40:
Lab 7: Separering av vatten och etanol genom destillation (demonstration)
Lab 6. Destillering av en vattenlösning (elevuppgift)
Ord att förstå: destillationskolv, kolv med avledningsrör, koksten, kylare, förångas, kondenseras, kokpunkt, separering, etanol.
Att kunna: Rita en destillationsapparat och förklara hur den fungera. Berätta hur kokstenar fungerar. Att kunna montera en destillationsapparat. Att veta i vilken ände av kylaren kallvattnet ska ledas in. Att kunna pröva vilken vätska det är som samlas i uppsamlingskärlet genom att tända eld på ett prov. Att veta hur pass försiktig man ska vara med det eldfarliga ämnet etanol. Att lägga märke till hur temperaturen ändras under destillationens gång. Att lägga märke till vad som händer med det röda färgämne som var inblandat i etanolen.
Att veta från vecka 39:
När man kokar i en bägare på en trefot får man vara försiktig så att inte bägaren stjälper. För att minska olycksrisken ska man inte sitta nära kokuppställningen. Kokpunkten för rent vatten är mycket nära 100 grader. När ett fast ämne är löst i vatten brukar kokpunkten vara högre än 100 grader. Man kan därför ibland ta reda på om en vätska är rent vatten eller inte genom att koka den och iaktta kokpunkten.
Lab 5. Mätning av kokpunkten för vatten och saltlösning
Att veta från vecka 38:
Separera betyder att skilja ut beståndsdelarna i en blandning. Om blandningen består av en vätska och ett fast ämne kan man separera dem genom att dekantera, filtrera eller indunsta.
Dekantering betyder att hälla av vätska ur en bägare så att det fasta ämnet som den varit blandad med blir kvar på bottnen. Filtrera betyder att hälla blandningen genom ett filtrerpapper i en tratt. Det fasta ämnet blir i filtrerpappret medan vätskan går genom papprets porer. Indunstning betyder att man låter vätskan avdunsta så att det fasta ämnet blir kvar. När vi indunstar en saltlösning kan vi antingen göra det vid hög temperatur eller vid rumstemperatur. Vid hög temperatur är det risk att det börjar stänka vid kokningen. Vid rumstemperatur tar det lång tid (dagar eller veckor).
Lab 4. Separering av salt och sand genom filtrering
Att veta från vecka 37:
Ett rent ämne kan vara fast, flytande eller gasformigt.
En blandning av flera rena ämnen kan vara heterogen eller homogen.
Homogen betyder att man inte kan urskilja de ingående ämnena.
Heterogen betyder att vi kan urskilja de olika ämnena.
Homogena blandningar kallas lösningar.
När man löser ett fast ämne i en vätska kallas vätskan för lösningsmedel.
När vätskan inte kan lösa mera av det fasta ämnet säger vi att lösningen är mättad.
Om man kan lösa mycket ämne i en vätska innan lösningen blir mättad säger vi att ämnet är lättlösligt.
Ett ämne som man inte kan lösa mycket av i vätskan är svårlösligt.
Socker är lättlösligt i vatten. Sand är mycket svårlösligt i vatten (olösligt).
Laboration 3: Lösningsmedel
Vi ska undersöka olika ämnens löslighet i vatten, etanol och bensin.
Ämnena vi undersöker är:
vanligt salt (koksalt),
socker,
matolja,
kaliumpermanganat,
bensin och
etanol.
Vi sätter till små portioner i taget av varje ämne i varje lösningsmedel och skakar om och gör iakttagelser. Man skakar ett provrör genom att knäppa på det med fingret.
Vi anger lösligheten med
++ (mycket lättlösligt),
+ (lättlösligt),
- (svårlösligt),
-- (mycket svårlösligt).
Carl-Olof
|
|