(Enligt den nya läroplanen)
Syftet med bedömningen
Syftet med bedömningen av inlärningen är att ge de studerande respons på deras framsteg och studieresultat både under gymnasietiden och då gymnasiestudierna slutar. Avsikten med responsen är att uppmuntra och vägleda dem i deras studier. Därtill skall bedömningen informera vårdnadshavaren, de följande läroanstalterna, arbetslivet och andra motsvarande intressenter om den studerandes kapacitet. Bedömningen av lärandet hjälper också läraren och skolan att analysera undervisningens effekter. Vitsordsbedömningen är ett slag av utvärdering.
Bedömningen skall på ett positivt sätt sporra de studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.
Kursbedömningen
En kurs bedöms när den studerande har slutfört den. Syftet med kursbedömningen är att ge den studerande en uppfattning om hur han eller hon uppnått kursens mål och gått framåt i studierna. Kursbedömningen skall vara allsidig och grundar sig, förutom på eventuella skriftliga prov, på fortlöpande observationer och på en bedömning av studerandens samtliga skriftliga och muntliga prestationer. Också den studerandes eget omdöme kan beaktas bl.a. genom utvärderingssamtal om kursen. Kursbeskrivningarna omnämner eventuella ämnesspecifika bedömningsförfaranden.
En kurs som den studerande har genomfört på egen hand bör avläggas med godkänt vitsord. Bestämmelser om vilka studier som kan bedrivas självständigt och om principerna för hur de skall fullgöras ingår i ämnesläroplanerna. Då en studerande genomför en kurs helt eller delvis självständigt följs i tillämpliga delar samma bedömningsprinciper som för kursen i övrigt.
För att försäkra sig om att vårdnadshavarna i enlighet med förordningens bestämmelser får information om den studerandes arbete och framsteg i studierna förutsätter skolan att vårdnadshavaren undertecknar meddelandena om framstegen för de studerandes del som ännu inte är myndiga.
De obligatoriska kurserna i vart och ett läroämne och de riksomfattande fördjupade kurser som definierats i grunderna för läroplanen bedöms med siffror i enlighet med Gymnasieförordningen 810/1998, 6 § 2 mom.: Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4. Övriga fördjupade kurser och tillämpade kurser bedöms, i enlighet med vad som bestäms i läroplanen för varje enskilt ämne, med siffror, med en anteckning om slutförd kurs (G = godkänd), underkänd kurs (U = underkänd) eller med ett verbalt omdöme. Sifferbedömningen kan kompletteras med ett skriftligt verbalt omdöme och med muntlig respons vid ett utvärderingssamtal. Varje kurs bör dock av läraren bedömas med en siffra eftersom den studerande kan begära att få siffervitsord på sitt avgångsbetyg.
En studerande är skyldig att närvara vid undervisningen i de kurser som ingår i hans studieprogram, med undantag av de kurser han erhållit tillåtelse att avlägga utan att delta i undervisningen. Om grund för bedömning saknas kan en kurs lämnas obedömd (O).
Kursprestationer som blivit obedömda får avläggas vid två särskilda sommartentamenstillfällen, ett i juni och ett i augusti. Dessa tillfällen är också öppna för omtagning av underkända kurser, för höjning av vitsord i godkända kurser och för tenterande av kurs som enligt läroplanen får tenteras. Om en studerande utan godtagbar orsak uteblir från tentamen antecknas provet som underkänt.
Diagnostiserade handikapp och därmed jämförbara svårigheter, som t.ex. läs- och skrivsvårigheter, språksvårigheter hos invandrare eller andra faktorer som gör det svårt för den studerande att visa sina kunskaper beaktas vid bedömningen så att den studerande ges möjlighet till specialarrangemang och till att visa sina kunskaper också på något annat sätt än skriftligt. Dylika svårigheter kan beaktas i kursvitsordet.
Bedömarna och informationen om bedömningsgrunderna
Studieprestationer bedöms av den lärare som undervisat kursen. Den studerande har rätt att få veta på vilka grunder hans prestationer bedömts. Information om bedömningsgrunderna förbättrar lärarnas och studerandenas rättsskydd och studerandenas studiemotivation. Förutom att de studerande informeras om de allmänna bedömningsgrunderna, upplyser läraren dem om bedömningen av varje kurs vid kursens början, då kursen presenteras och bedömningen diskuteras.
Hinder för studiegången
En underkänd kurs kan avläggas på nytt genom ett särskilt förhör. Detta sker vid något av de omtagningstillfällen som ordnas efter varje period. Omtagning av underkänd prestation kan i vissa fall också ske i samband med kursprovet då ifrågavarande kurs undervisas följande gång. Försök att ta om underkänd kursprestation utan att delta i undervisningen kan ske högst två (2) gånger.
Om en studerande blir underkänd i två på varandra följande kurser i ett ämne avbryts studierna i ämnet i fråga tillsvidare. Två på varandra följande kurser avser kurser som följer på varandra i den studerandes studieprogram. När hindret undanröjts kan den studerande fortsätta studierna. Studierna i de övriga ämnena kan fortgå oberoende av hinder i något ämne.
Tillgodoräknande av studier
Studieprestationer som slutförts vid andra skolor får räknas till godo i gymnasiets lärokurs om de till sina mål och centrala innehåll motsvarar gymnasiets läroplan. Då detta är möjligt bör beslut om tillgodoräknande fattas innan studierna inleds. Genom tillgodoräknande av tidigare studier kan man undvika överlappningar och förkorta studietiden. När studier från andra läroanstalter räknas en studerande till godo skall man hålla sig till bedömningen i den läroanstalt där prestationen har utförts. Om det handlar om en kurs som enligt gymnasiets läroplan skall bedömas med siffror, omvandlas vitsordet till gymnasiets vitsordsskala enligt följande motsvarighetstabell:
(se en tydligare motsvarighetstabell i modulen under bedömningstexten)
Skalan 1–5 Gymnasiets skala Skalan 1–3
1 (nöjaktiga) 5 (hjälpliga) 1
2 (nöjaktiga) 6 (försvarliga) 1
3 (goda) 7 (nöjaktiga) 2
4 (goda) 8 (goda) 2
5 (berömliga) 9 (berömliga), 10 (utmärkta) 3
I sådana fall där man i gymnasiet inte kan avgöra vilket vitsord, det högre eller det lägre, en kurs som avlagts i en annan läroanstalt motsvarar, bestäms motsvarigheten till den studerandes fördel.
Utländska studier kan i gymnasiestudierna räknas till godo som obligatoriska, fördjupade eller tillämpade kurser. Om de räknas till godo som obligatoriska kurser eller som i grunderna för läroplanen definierade fördjupade kurser skall de bedömas med siffror. Vid behov kan tilläggsprestationer förutsättas som stöd för vitsordsgivningen.
När en studerande övergår från en lång lärokurs i ett ämne till en kort, räknas hans studier enligt den långa lärokursen till godo i den korta lärokursen i den utsträckning som kursernas mål och centrala innehåll motsvarar varandra. Dessa motsvarigheter definieras närmare i samband med lärokurserna i de olika läroämnena. Kursvitsorden för den långa lärokursen överförs då direkt som kursvitsord för de korta kurserna. Resten av studierna enligt den långa lärokursen utgör fördjupade kurser i den korta lärokursen. På den studerandes begäran kan man anordna extra förhör för att fastslå kunskapsnivån. Då en studerande mitt i studierna övergår från kort till lång lärokurs i ett läroämne, skall samma principer följas. Tilläggsprestationer kan då förutsättas, och vitsordet kan samtidigt omprövas.
Beträffande bedömningen av lärokursen i svenska för invandrarstuderande hänvisas till Grunderna för gymnasiets läroplan 2003.
Bedömningen av en ämneslärokurs
En ämneslärokurs består av obligatoriska och fördjupade kurser enligt den studerandes individuella studieprogram samt av tillämpade kurser som nära ansluter sig till de obligatoriska och fördjupade kurserna. De tillämpade kurser som ingår i Virkby gymnasiums läroplan utgör en integrerad och kompletterande del av respektive ämneslärokurs. Lärokursen i ett läroämne kan vara olika lång för olika studerande. Den studerandes studieprogram preciseras under gymnasiestudiernas gång. Uppgörandet och uppföljningen av programmet hjälper honom eller henne att välja kurserna målmedvetet.
Vitsordet för lärokursen i ett läroämne fastställs som det aritmetiska medeltalet för de obligatoriska kurser och de i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade kurser som den studerande har slutfört. Av dessa studier får den studerande ha underkända kursvitsord enligt följande:
Obligatoriska och i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade kurser enligt studerandens studieprogram
Högsta tillåtna antal underkända kurser
1–2 kurser - 0
3–5 kurser - 1
6–8 kurser - 2
9 eller fler kurser- 3
Lärokursen i ett läroämne skall innehålla alla den studerandes bedömda obligatoriska kurser och alla hans i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade kurser. Ingen kurs kan avlägsnas i efterhand. De övriga fördjupade kurser som ansluter sig till lärokursen i läroämnet bedöms med siffror om inte avvikande bedömning nämns i beskrivningen av kursen.
Om studeranden i ett särskilt förhör visar större mognad och behärskning av läroämnet än vad vitsordet i ämnet på basis av kursbedömningen skulle förutsätta, skall vitsordet höjas.
Ett vitsord som bildats på basis av de obligatoriska och fördjupade kurserna i de nationella läroplansgrunderna kan förutom i ett fristående förhör höjas:
• genom tilläggsprestationer i de fördjupade och tillämpade kurser som utbildningsanordnaren har definierat i läroplanen
• enligt prövning av dem som beslutar om bedömningen av den studerande, ifall den studerandes kunskaper och färdigheter när studierna i läroämnet slutförs är bättre än vad som vitsordet i läroämnet enligt kursbedömningen skulle förutsätta.
Läroämnen som skall bedömas med siffror i avgångsbetyget
Med de siffervitsord som föreskrivs i gymnasieförordningen bedöms alla obligatoriska läroämnen och valfria främmande språk. För studiehandledningen ges en anteckning om fullgjord prestation. För gymnastik och sådana ämnen som omfattar bara en kurs antecknas bara att prestationen är fullgjord ifall den studerande begär det. Också för valfria främmande språk antecknas att prestationen är fullgjord, ifall den lärokurs som den studerande har avlagt i språket omfattar endast två kurser.
Övriga i läroplanen definierade tillämpade studier som lämpar sig för gymnasiets uppgift bedöms med siffror om inte annat anges i kursbeskrivningen.
Fullgörande av hela gymnasiets lärokurs
De obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser som hör till den studerandes personliga studieprogram skall ha studerats i minst den omfattning som har angetts för dem i timfördelningen .
En studerande har fullgjort gymnasiets lärokurs när han eller hon har avlagt de enskilda ämneslärokurserna med godkänt vitsord på det sätt som angetts ovan och då minimiantalet 75 kurser för gymnasiet uppfylls. Av läroanstaltens egna fördjupade och tillämpade kurser kan endast de kurser som den studerande har avlagt med godkänt vitsord räknas till gymnasiets lärokurs.
Gymnasiets lärokurs skall normalt slutföras på högst fyra år. Av godtagbar anledning kan förlängning beviljas.
Ny bedömning och rättelse av bedömning
Begäran om omprövning av ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen skall göras inom två månader efter delgivningen. Om ny bedömning beslutar skolans rektor och den studerandes lärare gemensamt. (Gymnasieförordningen 561/2003, 13 § 1 mom.)
Om den nya bedömning som avses i 1 mom. eller det beslut genom vilket begäran har avslagits är uppenbart felaktigt, kan länsstyrelsen på den studerandes begäran ålägga läraren att företa en ny bedömning eller bestämma att beslutet om studieframstegen skall ändras eller bestämma vilket vitsord den studerande skall få. (Gymnasieförordningen 561/2003, 13 § 2 mom.)
De studerande informeras om möjligheten till ny bedömning och till rättelse av bedömning.
|